Hur man effektivast förstör en skola

Eva-Lotta Hultén skriver på ”Skola och Samhälle” om att Björklunds skolpolitik redan testats i och med Quadriceprogrammet på ett hundratal skolor i Sverige.  http://www.skolaochsamhalle.se/tavlan/eva-lotta-hulten-ordning-och-reda-ger-ingen-utdelning/  När ”Man framhåller att kunskapsmålen sätts främst och pekar på vikten av att ha höga förväntningar på eleverna, ett tydligt pedagogiskt ledarskap och goda relationer mellan lärare och elev samt en gemensam värdegrund och tydliga regler i skolan” så blir inte resultaten bättre. Quadriceprogrammet är ett tydligt exempel på det pedagogisk och psykologisk forskning känt till länge. Vill man ta i hårt utan att åstadkomma någonting alls, ja kanske till och med försämra läget, då ska man satsa på följande:

  • Fokus på mätbara kunskapsresultaten
  • Fokus på ordning och reda
  • Fokus på läraren som en tydlig och stark ledare
  • Goda prestationer premieras med diplom och applåder.
  • Elevernas egna liv och erfarenheter ska hållas utanför skolan och inte tillåtas påverka undervisningen.
  • Katederundervisning
  • Övervakning och yttre kontroll för att lösa mobbning.

Låt mig försöka reda ut varför ovanstående är problematiskt:

  • Fokus på mätbara kunskapsresultaten
    – Problematiskt då mjuka värden inte går att mäta, dessa kommer lätt bort.
    – Problematiskt då fokus sätts på ett innehåll skolverket/politiker/lärare definierat istället för på ett innehåll eleverna valt själva och har en inre motivation att arbeta med.
    – Problematiskt då människans psykologiska motivationsmekanismer fungerar indirekt. ”LÄR DIG DETTA NU!” fungerar inte. ”Kom ska vi göra något roligt (och lär dig allt möjligt som sidoeffekt)!” fungerar mycket bättre.
  • Fokus på ordning och reda
    – Problematiskt då stökiga klassrum är ett symptom på en misslyckad skola, dödar man symptomet åtgärdas inte problemet, man tar bara bort en indikator på hur väl skolan fungerar.
    – Ordning och reda uppkommer automatiskt när eleverna fokuserar på något spännande. Är skolan tråkig är det roligare att kasta sudd och skrika.
    – Om stökiga elever straffas och kuvas tappar de helt motivationen och möjligheten att komma tillbaks på banan.
  • Fokus på läraren som en tydlig och stark ledare
    – Riskerar att leda till auktoritär undervisning där läraren definierar sanningen, dagordningen och elevernas aktiviteter.
    – Läraren är ingen chef som ska få sina underlydande att åstadkomma ett specifikt resultat. Läraren borde betraktas som en pedagogisk resurs till för att hjälpa och utveckla elevernas inneboende potential.
  • Goda prestationer premieras med diplom och applåder.
    – Forskning visar att utlovade belöningar för prestationer (dvs morötter) är riskabla att använda, de kan ge motsatt resultat och hämma den inre motivationen. Däremot är oförutsägbar spontan bekräftelse motivationshöjande. När en elev som lyckats i efterhand får beröm och diplom (utan att ha strävat mot det eller känt till det) då fungerar belöningen motivationshöjande. Elevernas egna liv och erfarenheter ska hållas utanför skolan och inte tillåtas påverka undervisningen.
  • Elevernas egna liv och erfarenheter ska hållas utanför skolan och inte tillåtas påverka undervisningen.
    – Otroligt motivationsdödande. Ju mer en skola implementerar denna tes, desto närmare kommer ett totalt sammanbrott.
    – Verklighetsfrämmande. Eleverna utgör morgondagens producenter/konsumenter. Deras intressen kommer definiera framtidens arbetsmarknad, konsumtion och produktion.
  • Katederundervisning
    – Riskabelt. Kan, precis som i fallet med belöningar, användas på både ett positivt och ett negativt sätt. Positiv katederundervisning innebär antingen (1) att läraren föreläser om något ämne både  läraren och eleven brinner för. Detta kan entusiasmera eleverna men är svårt. (2) Läraren leder en klassrumsdiskussion där fokus ligger på samtalet och elevernas förslag/tankar. Negativ katederundervisning kan sammanfattas i termen ”kunskapsförmedling” och är det vanligaste i svensk skola. Det hämmar både motivationen och kritiskt tänkande.
  •  Övervakning och yttre kontroll för att lösa mobbning.
    – Mycket problematiskt. Rapportering, utredning, övervakning osv. utgår från att ett ”dåligt/förbjudet beteende” ska observeras och sedan straffas/åtgärdas. Så löser man INTE mobbning. Sådant kan snarare förvärra mobbning.
Det här inlägget postades i Okategoriserade, Skolan. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>