Nina Björk kritiserar identitetsvänstern

nina_bjorkNina Björk efterlyser mer skärpa hos vänstern i Sverige på en föreläsning i Lund. ”Det är klart att våra huvudfiender inte är Feministiskt Initiativ, identitetsvänstern och miljöindividualister. Men det är irriterande när de inte kan tänka klart”, säger hon. (Fritt citerat)

Björk stör sig på att talet om intersektionalitet fått vänstern att likställa klass, kön, etnicitet, sexuell läggning, religion osv.  som olika ”diskrimineringsgrunder”. Klass skiljer sig fundamentalt från de andra kategorierna. Här är skillnaderna:

(1) Klass är helt och fullt en social konstruktion, det är inte hudfärg, kön och en rad andra diskrimineringsgrunder. En socialist strävar efter att utplåna samhällsklasserna helt. Men varför ska vi utplåna könsorgan och olika hudfärger? Även uppenbart socialt konstruerade kategorier som religion verkar mycket dumt att utplåna.

(2) Att särbehandla någon negativt för sin religion är inte bra. Alla är lika mycket värda. Men det verkar absurt att säga att när arbetarfamiljen utan pengar väljer att sitta hemma i soffan på semester, så ska vi värdera det lika som när den rike kapitalisten åker på solsemester till kanarieöarna. Problemet är inte att vi ser ner på arbetarklassens val av semesteraktivitet och diskriminerar Arbetarklassen för att de sitter hemma i soffan. Problemet är den kapitalistiska ekonomi där någon annan får produkten av arbetarnas arbete.

(3) Försök gå till diskrimineringsombudsmannen och klaga på att du är en arbetare som mot din vilja måste sälja ditt arbete till ett kapitalistiskt företag för att få bröd för dagen. Det kommer nog inte gå så bra. Klass är inte en diskrimineringsgrund, man kan inte diskrimineras på grundval av klass.

Björk konstaterar också att den feministiska kampen, antirasismen och HBTQ-rörelsens kamp inte alls hotar kapitalismen, utan snarare skapat glada individer som vågar komma ut ur garderoben och vara goda producenter och konsumenter som främjar kapitalets intressen. Men därmed inte sagt att det är fel att vara feminist, antirasist och kämpa för HBTQ-människors rättigheter. Det är bara irriterande när dessa människor kallas sig vänster, blandar ihop alla korten och inte kan tänka klart. ”Tro inte att det är antikapitalistiskt eller socialistiskt att gå i prideparaden”, säger Björk.

När det gäller Björks egna visioner är hon dock inte lika klarsynt. Jag frågar om hon som är så noga med distinktioner inte gör distinktionen mellan ”kapitalism” och ”marknadsekonomi” där kapitalism förstås som att en elit äger produktionsmedlen, och marknadsekonomi som förekomsten av en fri marknad där varor och tjänster utbyts. Hon ville inte kännas vid distinktionen, utan tycker arbetarstyrda företag som konkurrerade på en fri marknad är lika mycket kapitalism, trots avsaknaden av kapitalister. Men här blandar hon ihop korten, dessutom börjar det lukta mossig planekonomi om Björks visioner.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Nina Björk kritiserar identitetsvänstern

  1. Patrik Landin skriver:

    ”Jag frågar om hon som är så noga med distinktioner inte gör distinktionen mellan ”kapitalism” och ”marknadsekonomi” där kapitalism förstås som att en elit äger produktionsmedlen, och marknadsekonomi som förekomsten av en fri marknad där varor och tjänster utbyts.”

    Björklund har där en poäng att inte särskilja marknad och kapitalism, då kapitalismens etiska principer om äganderätten i sin natur är frånkopplad marknadsvärden. Snickaren äger sin stol som en produkt av sitt arbete. MEN teorin om marginalnyttta, den doktrin som gällt i 150 år, har blandat ihop denna distinktion igen. Så istället för att kritisera Björk för att deskriptivt påpeka detta, så kanske man kan ljussätta det problem Björk framhäver?

    Denna distinktion är helt klart viktig ur ett metafysiskt och metaetiskt perspektiv. Jag brukar se kapitalismen som ett etiskt ramverk där äganderätten utgör huvidingrediensen. Vad som blir intressant är att den gamla skolan (Marx, Ricardo och Smith) betraktade värdet i arbete som absolut. När teorin om marginalnyttta ersatte denna syn relativiserade man även värdet arbetet. Vad det lett till, rent värdeteoretiskt, är att värdet i vår tid relateras till andra varor och tjänster.

    En neoklassiska ekonom skulle säga att värdet i arbetad tid ökar med produktiviteten eftersom varje arbetad timme producerar mer och mer värde. Detta låter rimligt om man betraktar arbete som just ett relativt värde.

    Men det hela blir märkligt då vi ser på hur teorin om marginalnytta räknar värde. Vi ökar ekonomins totala värde för att vi får fler och bättre varor och tjänster för lägre kostnad. Eftersom arbete inkluderas i denna relativa jämförelse betyder det att även arbete behöver bli fler arbetade timmar till lägre kostnad. Detta rimmar illa.

    För att gå från det filosofiska till det empiriska kan vi se att produktiviteten i exempelvis USA har ökat med 78% sedan slutet på sjuttiotalet. Realmedian lönen har ökat med 5%. Reinfeldt talar om att arbeta till 75 års ålder. ”Vi måste skapa arbete” är konsensus i vår riksdag.

    Kan det bero på att tiden som utgör våra liv är begränsad? Vi har alla 24h per dygn, och lever inte 8x längre bara för att produktiviteten ökat motsvarande.

    TID är själva essensen i våra liv, och den går aldrig att relativisera. Ja, det går. Om vi vill arbeta mer och mer trots att det verkliga behovet av arbete blir mindre.

    • Jag gillar Nina Björk skarpt, det enda jag kritiserar är att hon inte skiljer mellan frågan om vem som äger produktionsmedlen och huruvida vi ska byta det vi producerar med varandra på en fri marknad. Jag rekommenderar denna dokumentär: http://www.ekonomiskdemokrati.se/ Där gör de distinktionen tydligt och argumenterar för att vi kan avskaffa kapitalismen och införa ekonomisk demokrati samtidigt som vi har kvar den fria marknaden för utbyte av det vi producerar.

      Jag är inte helt säker på att jag förstår ditt inlägg i övrigt, du får gärna utveckla hur du menar att teorin om marginalnytta blandat ihop distinktionen mellan marknadsekonomi och kapitalism och hur du kopplar det till Björks idéer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>