Allmänbildningens tid är över!

Allmänbildningstanken är en rest från dåtiden när internet saknades och böcker var dyra. Förr i tiden var information en eftertraktad bristvara socialdemokratin och folkrörelserna arbetade hårt för att ge till hela folket. På den gamla tiden var allmänbildning grunden för framgång, både för individen och samhället. Det gick dessutom att lära sig det mesta om nästan allting. I vårt moderna informations och kommunikationssamhälle har villkoren förundrats drastiskt. Informationen väller fram och håller likt en stor flodvåg på att dränka och passivisera allmänheten. Postmoderna relativistiska attityder blir attraktiva för att skapa en egen vattentät skyddad verklighet. I dagen värld saknar allmänbildningen någon funktion. Utveckling och framgång drivs numera av mycket inrutade specialister och fackmän. Dagens samhälle efterfrågar individer som kan väldigt mycket om, och är väldigt entusiastiska över små specialiserad områden.

Dagens svenska skola har överhuvudtaget inte hängt med på denna utveckling utan sysslar fortfarande under ytan med att likrikta och dela in människor i kategorier för att tillfredsställa 1800-talets arbetsmarknad. De flesta genin, uppfinnare och samhällsutvecklare har på grund av egenskaperna nyfikenhet och egna intressen starkt ogillat skolan, ofta fått dåliga betyg och arbetat sig fram i samhällets marginal. Skolan behöver allvarligt ses över och uppdateras för att omfokusera från allmänbildning till individuell fördjupning.

De ingrodda allmänbildningsivrarna invänder alltid med att ”luckor” i elevens allmänbildning kommer få katastrofala följder samt att eleverna inte är mogna att välja redan på lågstadiet. Ja, det kan nog ha stämt på 1800-talet men idag är det hur lätt som helst att lära sig det man vill när som helst. Om Björklund får hållas och fortsätter att stänga dörrar för elever så kan det hända att ett val på lågstadiet kan ge katastrofala följder för framtiden. Men om alla garanteras möjligheten att läsa in vad de vill när de vill finns det bara fördelar med att låta elever läsa det de tycker är mest spännande i nuet. Bättre att läsa in matten två år senare med stark motivation än att genomlida den under tvång och knappt lära sig någonting alls.

Vad behöver då elever lära sig för att klara sig bra i samhället? Svaret är: ett nyfiket kritiskt kreativt socialt förhållningssätt till tillvaron. Alla skolämnen borde endast betraktas som medel för detta. Det vanligaste felet i skolan är att man läser olika ämnen var försej och där fokuserar på att lära sig viss information utantill eller färdigheter som att räkna eller skriva. Det är fruktansvärt meningslöst och kreativitetsdödande. Vill man få höra den spännande berättelsens slut kan det motivera en elev till att börja lära sig läsa. Vill man lösa det kluriga problemet kan man motivera elev till att lära sig matte. Vill man brevväxla med någon kan det motivera en elev att lära sig skriva. Först ska man väcka lust, glädje nyfikenhet och motivation genom att bygga vidare på elevernas naturliga nyfikenhet, frågor och lust att lära. Sedan kan läsandet, skrivandet och räknandet bli ett roligt medel för att uppnå dessa mål.

Skolan fungerar idag som en jättelik homogeniseringsmaskin som likriktar alla elever, kör över deras egen nyfikenhet och deras egna intressen med en färdig plan på vad eleverna ska göra och lära sig. De klumpar som inte blivit homogeniserade och anpassat sig till mängden filtreras bort med hjälp av prov och betyg. Detta är varken etiskt, ekonomiskt effektivt eller smart ur någon som helst synvinkel. Vill vi skapa ett möjligheternas Sverige där varje barn får chansen att realisera sina framtidsdrömmar måste vi ge upp skolan där alla kan lite om allting och våga gå steget till en mångfaldsskola där många kan mycket om helt olika saker. Framtiden tillhör dem som har intressen och vill någonting, inte det passiviserade likriktade politiskt korrekta mvg-barnet.

Det här inlägget postades i Skolan. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Allmänbildningens tid är över!

  1. sigrid skriver:

    du… har en blogg!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>